Drönarscanning och laserscanning med drönare – LiDAR med DJI Zenmuse L2

Drönarscanning med DJI Matrice 300 RTK och Zenmuse L2 LiDAR laserscanner

Drönarscanning med LiDAR är idag en av de mest effektiva metoderna för att samla in geografisk information och skapa detaljerade 3D-modeller av mark, terräng och anläggningar. Genom att använda laserscanning från en drönare kan stora områden kartläggas snabbt, säkert och med mycket hög precision.

Hos Drönarscan använder vi den professionella plattformen DJI Matrice 300 RTK tillsammans med den avancerade lasersensorn DJI Zenmuse L2. Kombinationen gör det möjligt att samla in stora mängder punktdata och skapa exakta punktmoln, markmodeller och analysunderlag för bygg- och infrastrukturprojekt.

Vill du läsa mer om sensorn finns teknisk information hos DJI: DJI Zenmuse L2 – officiell produktsida.

Vad är laserscanning med drönare?

Laserscanning, ofta kallad LiDAR (Light Detection and Ranging), fungerar genom att en laser skickar ut pulser mot marken och mäter tiden det tar för signalen att studsa tillbaka. Genom att analysera dessa returer kan systemet skapa en mycket exakt tredimensionell representation av landskapet.

Zenmuse L2 kan samla in hundratusentals punkter per sekund. Varje laserpuls kan registrera flera returer, vilket innebär att signalen först kan träffa vegetation och därefter marken. Genom att filtrera bort vegetation och brus går det därför ofta att skapa en noggrann markmodell även i skog eller områden med tät växtlighet.

Fördelar med drönarscanning jämfört med traditionell inmätning

Traditionell inmätning på marken kan vara tidskrävande och ibland riskfylld i svår terräng. Med drönarscanning kan stora områden kartläggas snabbt och utan att personal behöver röra sig i riskzoner.

Tekniken används därför allt oftare i projekt där man behöver snabb och tillförlitlig information om terräng, höjder och konstruktioner.

Vanliga användningsområden

Drönarscanning används idag inom många olika branscher. Några av de vanligaste användningsområdena är:

Metoden gör det möjligt att snabbt skapa ett digitalt underlag som kan användas i planering, projektering och uppföljning av projekt.

Vilken data levereras från en drönarscanning?

När flygningen är genomförd bearbetas data i avancerad mjukvara där punktmolnet omvandlas till användbara modeller. Resultatet kan levereras i flera olika format beroende på projektets behov.

Materialet kan användas direkt i projekteringsmiljöer och ge ett tydligt beslutsunderlag i projekt.

Webbportal för analys och samarbete

För att göra datan enkel att använda erbjuder vi även lagring och åtkomst via en webbportal där modeller och kartor kan öppnas direkt i webbläsaren. På så sätt kan hela projektgruppen arbeta i materialet utan att installera avancerade program.

Det gör att både projektledare, konsulter och beställare kan ta del av samma data och fatta beslut baserat på ett gemensamt underlag.

Offert för drönarscanning

Vill du veta mer om hur laserscanning med drönare kan användas i ditt projekt? Du kan enkelt skicka en offertförfrågan via vår kartfunktion där du markerar området direkt på kartan.

Begär offert här: Markera området och få offert direkt

Videon ovan visar ett exempel på hur drönarscanning fungerar i praktiken och hur punktmolnsdata kan användas för att skapa detaljerade modeller av terräng och anläggningar.

Hur skapas en markmodell (DTM) med LiDAR från drönare?

En av de stora fördelarna med laserscanning med drönare är möjligheten att skapa en detaljerad markmodell (DTM – Digital Terrain Model). Till skillnad från vanlig fotogrammetri kan LiDAR registrera flera returer från varje laserpuls. Det innebär att signalen först kan träffa vegetation, grenar eller byggnader innan den slutligen når markytan.

När data samlas in med en sensor som DJI Zenmuse L2 registreras hundratusentals punkter per sekund och bildar ett mycket tätt punktmoln. I efterbearbetningen analyseras punktmolnet och punkterna klassificeras automatiskt i olika kategorier såsom mark, vegetation och objekt. Genom att filtrera bort vegetation och andra objekt kan man isolera markpunkterna och skapa en exakt terrängmodell.

Resultatet blir en DTM – Digital Terrain Model som visar den verkliga markytan även i områden där marken är täckt av skog eller vegetation. Denna modell kan sedan användas för att skapa höjdkurvor, volymberäkningar, sektioner eller underlag för projektering i CAD- och GIS-system. Markmodeller från LiDAR används därför ofta i infrastrukturprojekt, energianläggningar, planering av solparker och analyser av ras- och erosionsrisker.